Tummen ur

Nåja, dethär parallellbloggandet börjar räcka för mig nu. Det finns antagligen inget sätt för mig att få med mitt arkiv härifrån så jag får väl bara spara det på datorn. Om jag lär mig hur man gör sånt. Nåjå. Nu flyttar vi permanent till ratata, visst kommer ni med och läser och kommenterar där istället? Joo. Jee.

Ny adress: odlangecko.ratata.fi. Let's go there!

Många långa fula ord

Tänkte gå till butiken, för cokisen tog slut. Måste dock naturligtvis blogga om det först, men nätet är så helvetes trögt att jag svär mycket tyst men med glödande intensitet här för mig själv. Mest på finska.

Portfolio

Pfft.

Dag 16 - Din hemliga passion

Med tanke på hur ivrigt jag viker ut mitt själsliv tvivlar jag på att det finns någon passion som skulle vara hemlig. Men jag kan ju försöka. Något ni kanske inte vet är att trots att jag är livrädd för att köra och tycker att det inte borde finnas andra bilister än jag och helst inga fotgängar eller annat krafs så älskar jag att köra. Det är sjukt roligt och avslappnande, särskilt på motorvägen. Men som sagt, helst ska det inte finnas andra bilar i närheten. Att köra hem från nattskiftet i somras var därför härligt, det fanns sällan nån på ring ettan vid elvatiden på kvällen. 

Och när vi nu pratar bilar kan jag berätta att min drömbil är en mini.

41 frågor

Jag är:
Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.


Yrken som passar mig:
Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.


Jag vet inte varför allt står i pluralis (försöker nån berätta att jag har multipla personligheter?) eller om jag är helt övertygad (kvicktänkt? fritidspolitiker?) men om just du också vill veta vad ska bli kan du göra det här.

Strategi

När det är premiärfest på kvällen och man är mitt i ett gråtkalas kan man lägga locket på (för det vet vi alla att är hälsosamt) och fixa till sig lite och hoppas att ingen ställer fel fråga ikväll så jag plötsligt förvandlas till en eyafjalla av tårar. 

Vilken patetisk fjantmaja jag är.

How do you feel about the Jonas Brother?

He hates that he loves them.

Onsdantai

Premiären gick sjukt bra, och istället för att vara lyckorusig och spattig sådär som vanliga människor har jag ett litet (try stort) gråtkalas här för mig själv. Det finns en massa tankar och funderingar och besvikelser att plöja igenom, vet inte ens i vilken ordning så allt snurrar kring på samma gång. Hej med er, nu ska jag fortsätta med att känna mig mer ensam och övergiven än jag trodde var möjligt.